Dikter

Jamen varför inte? Det har jag inte testat förut...

 Och jag fyller snart 45 år om några veckor och det är med glädje, spänning samt förväntan om en ny ålder med ännu fler erfarenheter som berikar som väntar. Livet har på något vis fått ett större värde och jag känner att jag nog verkligen på något sätt vill njuta av den tid som finns kvar. Det låter som jag är döende, absolut inte. Snarare väldigt sugen på att göra saker som innebär glädje, sport och många skratt tillsammans med människor jag tycker om. Kan inte heller hjälpa att alla former av spel och tävlingar är väldigt upp-piggande. Så det blir en hel del roligheter här framöver, kanske mest sport. En av paradgrenarna kanske inte är just bloggskrivande då det inte skrivits något på tre år, men idag kom skrivsuget av just denna texttyp tillbaka. Jag har mest grottat ner mig i dikter senaste tre åren. 

Utmaningar känns skoj. Att lämna trygghetens comfort zone och bara slänga sig hejdlöst ut. Att ge saker en chans som jag inte för tio år sen skulle göra. Kanske är det någon form av kris eller så är det helt enkelt meningen med livet. Hur kan det yttra sig då? Cykla så jag nästan kräks en månad i regionstävling i turf med ett härligt cykelgäng, hoppa med och sjunga i en musikal, dansa poledans, klättra i höghöjdsbanor och åka zipline 300 meter över en tjärn, spela en 11-mannamatch i fotboll, sjunga karaoke eller något annat härligt. Tror padel får bli nästa utmaning även om det gått lite trögt att hitta spelare.

Så redan innan 45-årsdagen kastar jag mig ut och testar mig på att flyga. Om inte vingarna bär så är jag ändå några erfarenheter rikare och förhoppningsvis har jag fått många skratt på vägen.

Ta vara på dagen och hör av er om det är något utmanande, spännande eller skrattvänligt på G.

Kram Sandra