Om jag saknar mig röst...

Ofta tar jag saker för givna. Vissa saker bara finns där och fungerar alldeles strålande...Men så en dag blir man varse att kroppen helt enkelt inte vill det hjärnan vill. Just i detta fall talar jag om min röst. Den som alltid finns där och hjälper mig kommunicera med både min familj, kollegor, elever och resten av omvärlden. Nu är jag mest bara hes och kraxig, men den är lite funktionshindrad så jag sitter härhemma och reflekterar och tar det lugnt. Kroppen i övrigt är relativt pigg, men jag har fortfarande halsont, begynnande huvudvärk och är rätt snorig. En hederlig förkylning och jag vet att det är bra att vila så det försöker jag med.

Sitter och kikar på en film som får mina tankar att spinna på högvarv. Jag skulle kolla på en må-bra-film men råkade hyra en film som heter Jakten. En snygg dansk skådis som jag bara älskar, men handlingen är hemsk och brutal. Den handlar om en man som blir falskt anklagad för att vara pedofil och hela byn börjar bete sig hemskt. Tankarna som kommer är att detta faktiskt skulle kunna hända och faktiskt sker. Barn ljuger ihop en historia och sabbar en annan människas liv....Ska sätta mig och se vidare på filmen. Behövde bara ett litet break för att sätta igång diverse maskiner. Skönt att höra bruset från tvätt och diskmaskin när jag ska vila...

Ok...då vilar jag vidare då. Ska vara så tyst jag bara kan och hoppas att det får halsonten och kraxet att helt upphöra...

Ses...